Visuell kommunikation - kartor

Visuell kommunikation utgör en stor del av all den kommunikation som vi människor ägnar oss åt. Jag har skrivit om ämnet visuell kommunikation tidigare men ska här avgränsa mig till kartor av olika slag.

En karta är en visuelisering av något som existerar i verkligheten men som är för stort och komplext för att få god överblick över. Det finns en likhet mellan det verkliga territoriet och den förenklade och betydligt mindre kartan. Att se likheten mellan Sverige som territorium och en karta över Sverige är dock svårt om man inte kan jämföra med en satelitbild, eller hellre hur det ser ut för en astronaut. Ingen som står på marken kan ju egentligen verifiera kartans riktighet. Samtidigt är det just detta som gör kartor så användbara, de visualiserar det vi annars har svårt att se.

Väderkartor

En väderkarta är ett typiskt exempel på något som står för en nations gränser och presenterar något som är angeläget för invånarna inom dessa gränser. Även om vi bara är intresserade av den lokala delen av kartan, där vi själva kommer att befinna oss vid en viss tidpunkt, vill vi ofta se hur det är på andra platser i det land som vi känner oss förenade med. Väderkartor är välkända sätt att ta del av visuell kommunikation.

Det som är speciellt med en väderkarta är att den å ena sidan visar hur saker är nu och å andra sidan visar hur det förväntas bli imorgon eller om några dagar. En karta, som det typiskt är med en väderkarta, kan bidra till att visa en prognos. Just nu ser det svenska territoriet ut så här och det kommer att gälla i morgon och om några veckor. Hur vädret förändras över tid är en snabbare process än förändringar av territorier. Därför är det intressant att se hur det kommer att bli.

Den typ av väderkarta som de flesta känner igen innehåller också symboler för en viss typ av väder. På bilden ovan syns gula solar som står för att de som bor i regionen kommer att få mycket soltid. Det syns moln som är både ljusa och mörka som betyder att det kommer att vara en molnig himmel eller en grå himmel mer eller mindre täckt av tunga mörka moln. En mix är när vi ser ett moln och en halv sol. Då kommer det att vara molnigt med chanser till sol en del av tiden.

På bilden syns även moln med regndroppar som står för att det kan förväntas regn i regionen. Siffrorna representerar på denna karta temperaturen som är väntad vid en viss tidpunkt. Vind och vindriktning representeras vanligtvis av en pil och när det står en siffra bredvid är det vindhastigheten som avses.

Namn på platser står utskrivna för att vi ska ha fixeringspunkter att jämföra med när vi letar efter vår egen plats på kartan. Ibland är det lättare att förhålla sig till andra platser som städer än att försöka hitta sin lokala del på en karta utan refernspunkter.

Det finns en viss inkonsekvens i hur symboler på kartan används. I realiteten finns det många olika moln men det finns bara en sol. På kartan slängs det ut moln, vanligtvis bara ett, för att stå för molnighet i allmänhet som i sin tur består av många moln. När det gäller solar på kartan står de för en och samma sol men det ser ut som att vi bestrålas av olika solar. Att läsa en karta är inte alltid så intuitivt så att vi kan jämföra med den verkliga världen. Vi måste istället lära oss att läsa vad de olika symbolerna står för. Egentligen står ett moln för molninghet och en sol för avsaknad av molnighet. En symbol med ett moln och en sol står för glest mellan molnen.

Innan jag lämnar väderkartor och tar upp andra exempel kan det vara på sin plats med ett förtydligande. Jag skrev ovan att en "karta är en visuelisering av något som existerar i verkligheten". En väderkarta är ju en prognos över något som ännu inte existerar och eftersom det är en prognos så kan prognosen dessutom slå fel. Ett förtydligande är då att vi lär oss att använda kartor som något som står för en del av verkligheten. När vi väl förstår kartor kan de även användas för något som inte finns i verkligheten som t.ex. en väderkarta i form av en prognos.

En karta över Midgård (en stort område i Sagan om ringen) står inte heller för något som finns i verkligheten. Där står det för något som fanns i författarens fantasi för att hjälpa läsaren att bättre ta del av denna fantasivärld. En karta kan alltså vara ett redskap för att orientera sig i det föreställda rummet/territoriet. Inte helt olikt hur det är med väderkartor. De senare har dock ett flertal inslag som är baserade på verkligheten, som territorier och platser.

Tunnelbanor

När man kommer till en ny stad som turist och ska nyttja tunnelbanan eller annan kollektivtrafik behöver man ofta titta på en karta över tunnelbanenätet. De flesta sådana kartor är rätt så krångliga och plottriga. En av mina favoriter är en karta över Paris tunnelbanenät. Som det ser ut på kartan innehåller den 14 tunnelbanelinjer och fyra tåglinjer som delvis använder tunnebanespåren.

I Stockholm som man kan se här nedanför kan man se att det finns fyra färgkodade linjer varav några har egna slutstationer vilket gör att det blir ytterligare linjer i realiteten. Det är ändå långt ifrån de 18 linjer som Paris har och som på ett tydligt sätt presenteras på den övre kartan.

Gemensamt för dessa kartor är att de använder olika färger för linjerna. Det är det smartaste sättet att skilja linjerna åt. I äldre kartor eller i städer där de bara har två eller tre linjer kan de använda en gråskala men så snart det blir fler linjer skiljs de bästa åt med hjälp av färger. Färger är ett bra sätt att vara tydlig i visuell kommunikation.

Även om visuell kommunikation i form av kartor ofta representerar verkligheten finns det en rad skillnader. Kartorna över tunnelbanenät är förenklade med raka linjer. I verkligheten är det svängar och avstånd som inte återskapas korrekt på kartan. Vad man kan förstå av detta är att kartan inte ska vara helt korrekt utan att den ska vara en bra översikt där man bara behöver ta hänsyn till relevant information.

En karta för orientering behöver vara väldigt korrekt. Den kan inte helt i detalj representera verkligheten men den måste vara mer korrekt än ett tunnelbanekarta för att fylla sin funktion. Kartor presenteras därför olika. En tunnelbanekarta behöver visa vilka linjer som finns, vilka nummer linjerna har, vilka huvudsakliga stationer som finns längs med linjen och var man kan göra byten till andra linjer.

Skälet till att kartan över Paris tunnebanenät fungerar relativt bra med många linjer är för att den använder färger, bra kontraster mellan färgerna och bakgrunden, ganska tunna linjer och en del luft emellan. Alla de plottriga kartor som förekommer misslyckas på minst en av dessa punkter.

Människokroppen

Människokroppen är så mycket mer än vad vi kan se på ytan. Blodomloppet är ett exempel. Vi kan se spår av blodomloppet men inte hur systemet ser ut i sin helhet. Bilden nedan visualiserar en kropp med fokus på blodomloppet där centrala delar i systemet lyfts fram. Det handlar om hjärtat, lungorna, artärerna och venerna. Bilden är därför ett ytterligare exempel på visuell kommunikation med ett särskilt syfte.

Om man i en undervisningssituation ska knyta nyckelord till blodomloppet kan man strategiskt välja att använda samma färg på orden som på de delar de hänger samman med. Hjärtat är på bilden lite brunaktig. Därför är ordet "Heart" också brunt. Artärerna där det syrerika blodet flyter är rödaktigt och därför är ordet "Arteries" i röd färg. Slutligen är venerna där det syrefattigablodet flyter, som är på väg tillbaka till hjärta och lungor, blått och därför är ordet "Veins" skrivet i blått.

I det här särskilda fallet underlättar det att använda gester för att visa hur bloder rör sig från en del till en annan. Detta påminner om hur en väderpresentatör visar var ett lågtryck ligger och hur det kommer att röra sig under den närmaste tiden. Gester eller animeringar som förtydligar rörelse är bra hjälpmedel i den visuella kommunikationen.

Det finns skäl att tro att detta underlättar lärandet, att det är ett sätt att koda samman ord, process och bild. En annan aspekt som sannolikt underlättar för lärandet är att tillfälligt sortera bort annan information som hör till människokroppen men som gör det svårt att greppa det man just lär sig när det gäller blodomloppet. Att plocka bort är lika viktigt som vad man lägger dit.

Likheter och skillnader

Likheter mellan de tre olika sorters kartorna är användadet av ett territorium eller avgränsat område som kartan står för. En annan slående likhet är betydelsen av färger i kartan. Utmärkande delar särskiljs med hjälp av färger. När det gäller tunnelbanenätet och blodomloppet är det ett sätt att skapa tydlighet och att särskilja. När det gäller färgerna på t.ex. sol och moln beror det mer på hur man ska tolka symbolerna som att mörka moln betyder en mörk himmel medan ljusa moln betyder en ljus himmel full med ljusa moln. Här kommer man in på olikheter. Användandet av färger fyller lite olika funktion på de respektive kartorna.

Ytterligare en likhet med ovan kartor är att de inte är helt trogna verkligheten. Alla kartor är förenklingar. Det finns en rad avvikelser som designern av en karta väljer att bortse ifrån. Syftet med varje karta är vad man vill visa och vad man vill dölja. På en väderkarta vill man visa vilket väder det blir och inte var man kan hitta de bästa fiskevattnen, även om det första kan ge en hint för det andra. Men en tunnelbanekarta vill man visa vilka linjer som finns så att resenärer vet vilka val hen ska göra. Kartan över människokroppen är för att skapa förståelse och en möjlighet att lära. Därför är det i fallet med kroppen inte en karta över alla organ utan bara de som är mest relevanta för blodomroppet. Skillnaderna mellan kartornas utformning ligger alltså i syftet med den specifika kartan.

Den slutliga skillnaden har att göra med vad användandet av kartorna leder till. Detta hänger ihop med syftet med kartan. En väderkarta använder man för att fatta beslut kring den närmaste framtiden. Man väljer vilka aktiviteter man vill genomföra och hur man ska vara klädd för dessa aktiviteter. Man använder en karta över tunnelbanesystemet för att kunna ta sig till en viss plats. På ett sätt används kartan för det kortsiktiga ändamålet men man kan också lära sig för framtiden. När man tittar på en karta över ett tunnelbanenät lär man sig så småningom hur man ska välja för nästa och nästnästa gång också. En karta över blodomloppet är inte så användbar på kort sikt utan där handlar det om att förstå hur blodsystemet hänger samman med övriga delar i kroppen. För att lära sig göra man det dock i lagom stora portioner.

Med hjälp av ovan exempel vill jag visa att visuell kommunikation innefattar många val för den som skapar en bild och i dessa val är det lika vilktigt vad man presenterar som vad man utesluter. Det är också viktigt i hur man gör bilden så tillgänglig som möjigt. Även om saker verkar ganska lätta att läsa av så är de endast det för den som är van att läsa en viss typ av bilder med symboler på. Man kan därför inte hitta på nya symboler och vänta sig att användaren ska förstå dem och man kan heller inte föra in vedertagna symboler men ge dem en ny betydelse och förvänta sig att alla som tittar på bilden ska förstå. Visuell kommunikation medför vissa utmaningar och det gäller att känna till hur man bäst tar sig an dessa utmaningar.

Läs mer i anslutning till detta ämne om ickeverbal kommunikation samt om multimodalt lärande.

Andra inlägg

• SEKI-modellen, organisationslärande och ledarskap
• Ledarskap och lärande i arbetslivet
• Mäklare på södermalm
• Rätt kompetens skapar mervärde på sociala medier
• Pedagogiska mellanledare
• Metakunskap
• Informellt ledarskap
• Hörselstöd i lärandemiljöer
• Ärligt ledarskap
• Konflikter i studiegrupper