Visuell kommunikation kan förstås på tre sätt:
1. Den kommunikation som är synlig och tas in via synsinnet.
2. Den praktik inom kommunikation och produktion av kommunikation som bygger på visuella medier.
3. Det fält inom kommunikationsforskning som specifikt studerar den information som tas in via synsinnet och/eller produceras med hjälp av synliga resurser som bilder, filmer, gester mm.
Den vetenskapliga tidskriften Visual Communication har ett innehåll som rör bilder/fotografier/filmer, grafisk design, typografi, visuella fenomen som mode, kroppsbaserad kommunikation (hållning, gester och ansiktsuttryck), arkitektur och landskasdesign, samt det visuella i relation till språk, musik och handlingar.
Typiska subdiscipliner som arbetar med visuell kommunikation är marknadskommunikation (art directors), konst- och bildvetenskap, medievetenskap (tryckta medier och TV), webdesign och mode.
Visuell kommunikation har utvecklats både inom de digitala områdena och inom de analoga. Ett exempel på ett analogt område som har utvecklats är graphic recording. Två exempel inom det digitala området som har utvecklats är SSP (social signal processing) och ansiktsigenkänning.
Graphic recording (grafisk dokumentering eller realtidsillustration) är ett sätt att visuellt framhäva och summera vad en föreläsare säger i realtid. Illustrationerna består både av bilder/figurer och nyckelord/meningar som fångar essensen av det sagda.
Utmaningen med graphic recording är att rita och skriva så fort att talaren inte måste pausa. Detta kräver en hög kognitiv processning. Fördelen med graphic recording är att åhörarna kan hållas aktiva under föreläsningen och har bilder som stöd för minnet.
Medan graphic recording hör till produktionssidan av visuell kommunikation hör SSP och ansiktsigenkänning till process-sidan. Produktionssidan står för det vi gör för att andra ska uppfatta vad vi tänker och känner. Process-sidan eller receptionssidan står för det mottagaren tar till sig. När det gäller SSP och ansiktsigenkänning är mottagaren en artificiell intelligens som lär sig att känna igenom unika mönster.
SSP, d.v.s. social signal processing, står för de aspekter av mänskligt beteende som människor eller maskiner kan snappa upp som unika för varje individ. Rörelsmönster hör hit. En persons gångstil är förhållandevis unik och lätt att processa. Hit hör också huvudform, ansiktsform, gester och ansiktsuttryck. I de flesta fall kan en artificiell intelligens känna igen en aspekt av våra sociala signaler, d.v.s. sådant vi gör som andra kan känna igen oss på. I framtiden kan en AI lägga ihop flera sociala signaler och med stor säkerhet identifiera en individ.
Det som är unikt i en människas ansikte är formen och relationen mellan ögon, näsa, mun, haka, hårfäste och öron. Få ansikten är helt lika varandra. Alltså är det relativt lätt för en människa så väl som en artificiell intelligens att känna igen ett ansikte.
Andra visuella sätt att identifiera människor är med fingeravtryck och ögonskanning. Det pratas ibland om att vi ska operera in mikrochip för att identifieras men det kommer inte att behövas när maskiner kan identifiera oss med hjälp av biometrisk data.
Människans synsinne är mycket centralt för vår kommunikation och orientering. Vi tar in betydligt mer information via synsinnet än de andra sinnena tillsammans. Därför är det rimligt att visuell kommunikation fortsätter att utvecklas och att maskiner som både imiterar och överskrider den mänskliga förmågan att processa visuell information fortsättningsvis får stort fokus.
Det är sannolikt på denna väg framtidens robotar kommer att kunna interagera med människor utan att vi märker att de är robotar. De kommer att röra sig som människor och kan detektera mänskliga rörelser minst lika bra som människor, och tolka vad de betyder. Frågan är om robotar någonsin kommer att kunna agera som graphic recorders?
Om du vill läsa mer om visuell kommunikation finns det även en sida om kartor och liknande visuella representationer.
Är det någon aspekt av visuell kommunikation som särskilt intresserar dig? Kommentera gärna.