Bakgrundsljud och lärande

Jag läste idag om att buller stressar förskolebarn. Detsamma gäller rimligtvis skolbarn och barn på fritidshem. Det är ingen som blir förvånad av detta påstående. Jag minns min egen tid från grundskolan när jag undervisade eller höll i aktiviteter. För mycket ljud i miljön försvårar det hela och efter en hel dag i något för hög ljudvolym blir man väldigt trött vid slutet av dagen.

Denna notis fick mig att minnas att det finns flera problem med för mycket ljud i en lärandemiljö. Under 2000-talet har det genomförts en del studier på hur bakgrundsljud påverkar lärande. Jag ska ta några exempel.

Bakgrundsljud försvårar lärande

En ljudmiljö med kala väggar bidrar till mycket brus genom att ljudet studsar. Man behöver inte prata högt eller skapa höga skrapljud för att det ska fylla rummet med störande ljud. Studsande ljud försvårar möjligheten att höra. Det finns å ena sidan ljud som kan sammanfalla med viktiga ljud, d.v.s. sådant någon säger som är av betydelse för lärande. Om olika ljud sammanstrålar in i hörselgången blir det svårt att uttyda de väsentliga ljuden. Ett annat problem, å andra sidan, är att det någon säger först går rakt mot öronen samtidigt som det studsar mot vägen och sedan når öronen. Det fördröjda ljudet sammanfaller med nästa ljud i den talade ljudströmen och allt blir närmast ohörbart. Om man inte hör vad någon säger kan man inte lära sig av vad denna person förmedlar.

Vi människor har vissa mentala begränsningar. En av dessa har med vårt arbetsminne att göra. Arbetsminnet hanterar information som kommer in via sinnena och skapar reda i det för att bedöma dess värde och sätta det i ett sammanhang som kan relateras till tidigare erfarenheter. Det senare skulle vi kalla förståelse. När det man upplever blir meningsfullt upplever man att man förstår. Begränsningarna ställer dock till med problem.

Den begränsade kapacitet vi har i arbetsminnet gör att bara ett av två steg kan gå vägen. Steg ett är att höra vad någon säger och steg två är att förstå vad någon säger. Att förstå utan att höra är inte möjligt. Att höra utan att förstå är däremot möjligt men inte önskvärt. Om det är mycket bakgrundsljud i rummet försvårar det möjligheterna att höra vad som sägs. Då anstränger sig arbetsminnet för att fylla ut luckorna och höra en hel mening. Den ansträngningen gör att det inte finns mental energi över för att förstå vad som sägs.

Den som talar kan tala högre. Det är till viss hjälp. Om man behöver tala väldigt högt under en längre tid blir man trött i hals och stämband. De som lyssnar kommer att uppleva ett obehag av allt skrikande. Att överrösta buller är därför ingen bra idé. Det är bättre om man blir av med allt bakgrundsljud.

När man lär sig kan man lära sig enstaka ord eller hela meningar. För detta krävs inte så mycket mental energi. Om det som någon säger har en viss komplexitetsgrad behövs mer mental energi för att förstå och lära sig av det man har hört. I bullriga miljöer kan vi i bästa fall lära oss enkla saker men så fort det blir mer komplext försvåras lärandet.

Sätt att förbättra lärandesituationen

Eftersom arbetsminnets kapacitet är kopplat till vakenhetsgraden kan man se ytterligare en relation mellan lärande och buller. När man är trött har man svårare att lära. Att vara trött i en bullrig miljö gör det ännu svårare. Den bullriga miljön kan i sin tur göra oss trötta vilket försvårar lärande. Det är som en negativ spiral. Buller gör oss trötta. Tröttheten gör det svår att höra vad någon säger och än mindre förstå.

Förutom att komma ifrån den bullriga miljön, t.ex. genom att ta en paus, för att återhämta sig behöver man ha en tyst miljö för att lära på ljupet. Ett första steg är att undvika kala väggar. Sätt upp textilier och skärmar i rummet. Steg två är att vänja barnen/eleverna att det ska vara tyst. Det är helt meningslöst att försöka lära något i en bullrig miljö. Lärandet blir i bästa fall fragmentariskt.

Steg tre är att planera aktiviteterna så att det mer komplexa innehållet tas upp när alla är pigga. Steg fyra, där hänsyn till både bakgrundsljud och trötthet behöver tas, innebär att man lär sig att upprepa viktiga begrepp och processer. Om allt inte går fram den första gången man säger något kan det göra det den andra gången.

Steg fem är att använda en ökad grad av redundans vilket innebär att informationen presenteras flera gånger eller på flera sätt. Att upprepa information, som i steg fyra, är en form av redundans. Man producerar mer information än man egentligen skulle behöva under goda förhållanden. En mer säker form är att kombinera bild och tal, visuell och auditiv information, som förmedlar ungefär samma innehåll eller tillsammans kompletterar varandra för ett fullständigt budskap. Det man inte hör kan man se eller möjligtvis läsa sig till.

Multimodalt lärande, när man involverar flera sinnen i lärandet, är något vi alla är rustade för. Det betyder att vi alla kan lära även när ljudförhållandena inte är de bästa. Den forskning som finns tyder dock på att lärandet blir bäst under goda ljudförhållanden.

Eftersom det inte är troligt att man kan ha de bästa ljudförhållandena under en hel skoldag behöver man ha ovan fem steg med i beräkningen. En optimal lärandesituation är önskvärd men inte rimlig under en längre tid. Var rustad för variarade förhållanaden.

Hur hanterar du höga bakgrundsljud eller svåra lärandemiljöer? Vad har du utvecklat för metoder?

Ledarskap, Lärande och Kommunikation

Om att leda lärande genom kommunikation

Bakgrundsljud och lärande

Bakgrundsljud försvårar lärande

Sätt att förbättra lärandesituationen

Andra inlägg

Välkommen till

Nyhetsbrev

Senaste blogginläggen

Länkar