Frågebaserat lärande

Att ställa frågor kan ha större inverkan på livet i stort än vi tror. Det finns så många olika orsaker till att ställa frågor och även väldigt många olika sorters frågor. Frågor kan reducera en tillfällig förvirring, öka kvalitén på en relation eller bidra till omfattande lärande.

Det finns i grunden tre orsaker till att vi blir förvirrade. (1) Vi får för lite information. (2) Vi får felaktig information. (3) Vi får för mycket information. I samtliga fall kan man ställa frågor för att reducera förvirringen. När man får för lite information får man be om mer. När man får felaktig information kan man be om korrekt information men man kan också fråga varför man har fått felaktig information. I de fall man får för mycket inforamtion kan man fråga vilken information som är den mest väsentliga så att man kan ta den som utgångspunkt.

Ett av de främsta skälen till att människor bygger upp starka band och tillitsfulla relationer är att de inta bara talar om saker för varandra utan ställer frågor, ibland baserad på genuin nyfikenhet, och lyssnar uppmärksamt och intresserat. Människor som glömmer att ställa frågor framstår på sikt, eller i ett tidigt skede, som självcentrerade. Det är en konst att ställa frågor och lyssna.

Så länge man inte ställer frågor till andra om sådant man redan vet svaret på är chansen stor att man lär sig något av frågorna. Vissa forskare har valt att titta närmare på hur frågor kan bidra till lärande på bästa tänkbara sätt. Denna forskning faller inom ramen för det som kallas frågebaserat lärande. Detta tillvägagångssätt kan antingen utgå ifrån den som frågar för att hen vill lära sig eller utgå ifrån den som vill bidra till andras lärande.

Rent strukturellt handlar det mycket om tid. Det tar tid att formulera en fråga så att den kan ge det svar man hoppas på. Det tar tid när man har ställt en fråga, särskilt om den är komplex eller förhåller sig till ett komplext område, att få ett adekvat svar. Den som ska ge svaret behöver tänka igenom vad frågan innebär och sedan formulera ett svar som är begripligt. Ju mer tid man lägger på att formulera frågan på ett bra sätt ökar chansen att man ger rätt information och rätt mängd information. Detta minimerar förvirringen hos mottagaren. Detsamma gäller svaret. Att vara omsorgsfull i formuleringen av svaret innebär sannolikt att man ger ett rimligt svar som inte är för informationsfattigt eller för informationsrikt. Risken som uppstår om man inte tänker efter innan man svarar är att man börjar i någon ände och sedan pratar på tills mottagaren inte längre vet vilken information av allt som sades som är mest relevant. Det blir med andra ord för mycket information när man trevar sig fram medans man pratar.

Om man fortsätter på frågeställandets struktur har det visat sig att de flesta av oss, eller rättare sagt alla som inte är tränade på det, ger för kort tid för att svara och därför börjar att besvara frågan själv. När man lämnar tid för svar signalerar man flera saker samtidigt. (1) Jag tycker att frågan är viktigt och därför är det lika viktigt att svaret är genomtänkt. (2) Jag tycker att just ditt svar är viktigt och därför vill jag att du ska få den tid du behöver. (3) Jag tycker att just du är viktig och därför är jag intresserad av att lyssna på dig. (4) Jag är inte så självupptagen att det jag har att säga är viktigare eller mer korrekt än det du har att säga, därför uppmuntrar jag din kritiska inställning till fråga. (5) Du behöver inte vara orolig för att jag ska ifrågasätta ditt svar då fokus ligger på att fråga och svara snarare än att komma med de briljanta lösningarna. Studier har visat att några sekunders längre väntetid efter en fråga ger fler svar (även från personer som annars är tystlåtna), mer uttömmande svar, ett mer kritiskt förhållningssätt, en bättre förmåga att bedöma andras svar och hur rimliga dessa är, och ett mer öppet samtalsklimat.

Det finns som sagt olika sorters frågor. En genuin fråga är en fråga baserad på intresse och nyfikenhet. Detta är den bästa grogrunden för lärande. En person som är intresserad och vill veta mer är öppen för den information som är på väg. En minnesfråga är en fråga där man ber någon minnas eller undrar om de andra minns något visst. Minnesfrågor leder inte till lärande för den som får frågan, möjligtvis för den som ställer frågan. En processfråga kräver viss tankeverksamhet. Först av frågeställaren och sedan ännu mer av den som får frågan. Detta leder ofta till att båda parter lär sig något. Sedan har vi stängda och öppna frågor. Stängda frågor har ett givet svar vilket sällan ger särskilt mycket ny information. Öppna frågor är nära på förutsättningslösa och kan ge mängder med ny information. Chanserna att lära sig är stora för båda parter.

Bland alla sorters frågor som finns är metakognitiva frågor en av de som ger mest djupgående och långsiktigt lärande. Metakognition betyder att tänka om sitt tänkande. När det gäller lärande handlar metakognition om tankar kring sitt eget lärande. Det kan vara hur man lär, vad man lär och varför man lär. Metakognitiva frågor ställda till sig själv eller till någon annan gör oss fokuserade på lärandet som process. Detta i sin tur gör att vi kan både justera lärandet och reflektera kring lärandet. När man åter igen ger tid åt lärandeprocessen ökar chanserna till långsiktigt och djupt lärande. Ett exempel på en metakognitiv fråga är "hur kom du fram till det svaret/slutsatsen?"

Små barn är väldigt nyfikna av sig. De börjar ställa frågor vid tvåårsåldern och fortsätter att ställa mängder av frågor tills de börjar skolan. Deras förhoppning när de börjar i skolan är att de äntligen ska få svar på sina svåra frågor. Till sin besvikelse märker de att skolan är en plats där lärare ställer frågor och barn ska svara, till och med på frågor som läraren redan har svaret på. Det är inte bara förbryllande för barnen utan också en frågedödare. Med ökad ålder minskar antalet frågor som ställs. Det är först efter gymnasieåldern som antalet frågor börjar öka igen. Trots det är vi som vuxna ganska rädda för att ställa frågor som kan verka dumma eller som kan antyda att man själv inte är särskilt insatt. Om klimatet hade varit mer öppet skulle fler våga ställa alla möjliga slags frågor.

Ett frågebaserat lärande utgår ifrån den som ska lära sig. Det är också viktigt att den som lär sig har chans att få återkoppling på sina frågor. Lärandet stöds av en ömsesidig dialog.

Frågebaserat lärande är dokumenterat välfungerande i utbildningsmiljöer. Det kan lika väl fungera i arbetslivet. Den lärare/ledare som vill öka lärandet kan med fördel arbeta mer med frågor och utveckla användandet av frågor.

Ledarskap, Lärande och Kommunikation

Om att leda lärande genom kommunikation

Frågebaserat lärande

Andra inlägg

Välkommen till

Nyhetsbrev

Senaste blogginläggen

Länkar